Kan en hund vara träningsnarkoman? Om de kan det så är jag stolt ägare av en träningsnarkoman. Conny älskar att träna. Jag har aldrig varit med om att han inte har lust.

Igår var det sökträning. Det var en grym bana risigt, upp och ner, berg, vatten, ja allt man kan tänka sig. Att bara valla rutan vad ett projekt för sig. Men vilka hundar vi har, inga problem med att ta sig över bråten. De plöjer rakt igenom. Conny stuttsar fram som Tiger i Nalle Puh. Jag kan erkänna att jag emellanåt står och blundar när han dundrar på. Det var ingen klockren träning ur prestations synpunkt. Jag har inlätt operation krav fas. Det är dags att höja kraven på honom. Han tar det bra, så det är bara att jobba vidare. Det är inte lätt att ratta en turbo Conny när han är på G. Han var så laddad innan att han satt och darrade.

Idag var vi ute och körde ett uppletande. Jag är jätte nöjd med honom. Conny tyckte nog att vi skulle köra mer för han gick fot hela vägen hem. Han riktigt bad med blicken att vi skulle hitta på något mer. Mammas guldklimp.

Idag har vi också varit och ställt ut Doris i Moheda. Hon skötte sig som vanligt med bravur. Det var ingen mördande konkurrans i klassen. Hon var själv.

 Domaren tyckte om henne och hon fick HP och BIR med kritiken:

Söt tikvalp, vackert huvud, bra förbröst och vinklar, fin halssättning tillräcklig bröstkorg för åldern, något lång i länden. Fina rörelser både från sidan och fram och tillbaka, trevligt temprament. Välvisad.

Det var 60 hundar kvar att bedöma innan finalerna (när Doris var färdig), så vi beslutade oss för att dra oss hemåt istället.

Christian har också hunnit med att lägga ett spår till lilltejen. 250 meter och två vinklar. Hon hade gått jätte bra och plockat apporterna. Kul!

Nu ska vi ner på stan och titta om det finns några tomtar

kram